Foto: Bildbyrån

Ett liv har gått till spillo, en ung hockeyspelare har tagit sitt liv. Nu ilsknar Hockeybladets krönikör till – det är dags att öppna ögonen. Varje självmord är ett för mycket!

Det ska inte få ske oavsett om det är i skolan på fritiden eller inom sportslig verksamhet. Det är för jävligt och jag skulle kunna knacka sönder tangentbordet i detta nu. Mobbning är ALDRIG okej oavsett vad. Och det är ditt och mitt ansvar att det inte ska få ske. Jesper blev 21 år ung, han skulle blivit betydligt mycket äldre om inte den där jävla mobbningen fanns. Det skulle varit den som avslutades och inte Jespers liv.

Jag arbetar som lärare och således vet jag vad jag talar om. I skolan så är mobbing helt oacceptabelt och det råder nolltolerans och skulle det ske så kommer det upp på bordet, direkt. Och det ska även avslutas direkt vilket skolan ser till att det gör. Det är i skolan det och personal är utbildad till att se och höra och framförallt motarbeta just mobbning och ingen ska behöva vara ensam. Detta är något man arbetar med redan i förskolan upp till gymnasiet. Det arbetet få aldrig tas lätt på det är livsfarligt. Mobbningen finns där och det är vår uppgift att se till att den aldrig väcks till liv.

Den där jävla mobbningen sker inte bara i skolan utan även inom idrotten. Där är det ännu viktigare att tränare, ledare, föräldrar, lagkamrater, motspelare med flera inte väljer att blunda. Det låter fint när man läser att klubbar och föreningar runt om i landet har nolltolerans mot mobbning, men vet ledare och involverade personer om hur man ser och motarbetar den? Inom ishockeyn så skickas man som tränare på olika kurser för att lära sig taktik, skridskoåkning, lagbygge, träningsupplägg osv. Sen ska man försöka förmedla detta till spelarna. Redan där så ser man vilka som har lätt och svårare för att ta till sig informationen. Klyftor skapas i gruppen och ett frö har satts i marken.

Klubbarnas ansvar

Det finns ett stort problem med ishockeyn och det börjar redan i unga åldrar. Det är oftast föräldrar som frivilligt ansluter som tränare. De i sin tur skickas på någon enkel och lätt utbildning om man inte bara får Ishockeyns ABC i handen med uppmaningen om att gå hem och läs. Skummar igenom pärmen bland övningar och förhoppningen stiger om att ens barn kanske blir den nya ”Foppa” om man gör som pärmen säger. Allt runt omkring då, det som inte står i pärmen? Nej där sker inte speciellt mycket.

Jag har sett det själv, personer som försöker återuppliva sin misslyckade karriär genom sina barn. Hockeyn är synlig på så sätt att det syns vilka som kan och inte kan och det börjar direkt. Spelare är skyddade bakom galler och vad som sägs till varandra är omöjligt att höra om man inte står bredvid. Men det som sägs till varandra på isen hör liksom till sporten, eller? Det är klubbarnas ansvar att utbilda föräldrarna som ska agera tränare åt barn och ungdomar och då menar jag inte efter ABC-pärmen. I en önskevärld skulle man få ännu en ABC-pärm i pedagogik.

En person räcker

Det räcker med att en person med tillräckligt hög status kommer in i gruppen så kan allt ställas upp och ner. På elitnivå så finns mentala tränare som agerar som bollplank hos spelare och ledare i frågor som inte bara rör sig om sporten. Ju lägre ner man kommer desto mer sällsynt blir det. Då är det upp till föräldrarna/tränarna att använda sin förmåga ibland bristfälliga sådan. Men det händer även på elitnivå och det inte speciellt längesedan. En klubb som hamnade i kaos när en person med för hög status utsatte spelare för mobbning och medvetet frös ute spelare i gruppen.

Det spelar ingen roll om det är i skolan inom idrottslig verksamhet eller på arbetet. Ledande personer måste få möjligheten till utbildning till hur man arbetar med människor och inte bara vilken sport de utövar. Det är en stor brist i systemet och som i skolan så ska insatsen ske så tidigt ner i åldrarna som möjligt. Hockeyträningen på 50 minuter delas in på tre olika ytor på isen. Flertalet övningar ska hinnas med ibland med en person på läktaren som övervakar träningens kvalité, återigen träningens kvalité. Inte hur spelarna, föräldrarna eller tränarna mår en lördagsmorgon 07.30 i en ishall en kall februarimorgon.

Mentala ledare behövs och i en perfekt värld så även en ABC-pärm i idrottslig pedagogik. Mobbing ska inte finnas och det är vår uppgift att förhindra den. De resurser som finns i skolan borde vara lika självklara inom idrotten, tyvärr är så inte fallet. Jag avslutar detta med att publicera det öppna inlägg som Jesper ”Noppe” Nordins mamma Annette skrev efter hennes son endast 21 år ung inte orkade mer.

Älskade, älskade son❤️❤️❤️ Helt oförstående och chockad över det beslut du tog😢😢😢 Jag lovar dig gubben att jag kommer i framtiden att kämpa för att inte fler ska bli mobbade och utfryst inom hockeyn. Att alla i laget räknas, det ska inte spela någon roll vad du har för efternamn, om din pappa är sponsor i klubben, eller är kompis med tränarna. Alla individer i ett lag ska ha möjlighet att kunna ventilera, ifrågasätta och bli informerad om hur tränaren tänker, vilken plan som finns för laget, inför en serie osv. Spelar man i ett A-lag så är man vuxen och ska kunna kräva lite, inte bli utfryst för att du vågar stå upp, stå för sina åsikter. En ny ledarroll/mentor, måste tillsättas i varje lag, en som regelbundet kollar killarnas psykiska mående. Det är bara fokus på fysiken. En person som även kan finnas som stöd, om man som ung kille flyttat långt från sin familj, när man inte längre har samma möjlighet till den närhet av familjen man är van vid. Jesper älskade att träna, han levde för hockeyn. Han kunde allt om hockey. Jesper var totalt orädd, en stenhård back som oavsett om de låg under fortsatte att täcka skott och kasta sig hänsynslöst. Jag minns en målvakt som en gång sa till honom: -” nu får du sluta Noppe, du har ju bättre räddningsstatistik än mig” 😊
Sån var han Jesper, han gav hela sitt hjärta för laget❤️ Att bli ratad, utfryst och mobbad tog knäcken på honom och det som pågår i kulisserna inom elitsport måste få ett slut här och nu! Ingen förälder, inget syskon eller mor -och farföräldrar, ska behöva uppleva det vi nu går igenom!
Jag vill avsluta med att tacka AIK Härnösand och tränarna Christer Ecka Eriksson och Mikael Öberg som bjöd in Jesper att spela med i A-laget. Jesper gillade er skarpt❤️och han älskade att få vara en av lagkaptenerna och ha en ansvarsfull roll.
Dela gärna inlägget, detta måste upp till ytan!

/Annette Nordin -Jespers mamma

Behöver du hjälp så finns följande linjer:

https://www.suicidezero.se/

https://friends.se/

https://www.bris.se/

 

Annonser

Kommentarer

Kommentarer