Hej, nu är jag på gång igen! Efter den förnedrande krossen i Jönköping hade det varit enkelt att såga allt och alla. Men det är ju ingen hjälpt av, trots att det skulle behövas en riktig avhyvling och avdrag på lön.
I min mörkaste stund i Jönköping trodde jag på fullt allvar att spelarna fått gå från Stockholm och att de därmed var så trötta att de blev till stillastående, tafatta och orörliga figurer.
Fast med tanke på att spelarna slaviskt måste följa ett hopplöst omodernt spelsystem kan knappast de lastas för debaclet.
Efter matchen mot HV71 funderade jag om de styrande i Djurgården någon enda gång tittar på andra matcher, om de någon enda gång vågar bryta mönstret.
Satsar på män!
Tankarna går även till upptaktsträffen inför säsongen, det var då jag såväl som övriga supportrar såg fram emot att hockeysäsongen äntligen var på gång. Och som vanligt hade sportchef Joakim Eriksson stark tro på lagbygget han var pappa till.
”I år satsar vi på män som ska orka hela vägen”, påpekade han. Vi och medierna köpte allt och trodde på att stjärnvärvningar skulle ge Djurgården ett nytt guld.
I dag är det lätt att hålla sig för skratt. Djurgården har visserligen slagit rekord på hemmais, men i senaste matchen jag såg på Hovet var en av dessa män så slut att han hade behövt syrgas. En del andra av dessa män får ta till sargen för att hämta andan så att de orkar ta sig till avbytarbåset.
Med tanke på att de ska orka ta sig hela vägen, så undrar jag vad Joakim Eriksson menar med hela vägen.
Sevärda spelare
Men virvelvinden Eklund behöver ingen syrgas, för honom gäller inga regler. Grattis Djurgården till denna talang liksom Holst och några till som gör det mödan värd att titta på Djurgårdens matcher. En stilla undran, var är Holst och varför har han helt plötsligt försvunnit från arenan?
Peppning krävs
Jag lovade ju mig själv att jag inte skulle ta till sågen och därför måste jag istället försöka få igång alla med peppning. Och om aldrig förr, så behövs även mental träning så spelarna klarar (orkar) att vinna även på bortais.
Några som också måste ta i från tårna, om vi ska lyckas förlänga säsongen lite till, är klacken. Ni måste höras mera, ni måste synas mera. Ni kan ju inte låta lilla Rögle ta över som bästa arena med supportrar och klack som hörs mest i landet! Vi måste alla hjälpas åt så vi i varje fall lyckas ta oss till en kvartsfina!
Nu krävs kraftansträngning av alla, såväl spelare som ledare, nu ger vi järnet på Hovet och inte minst i bortaarenorna.
Kom igen! Säsongen får inte redan vara slut!
Tack för mig, vi ses på Hovet!
