Foto: Bildbyrån
Matchen mot Brynäs under onsdagen var den elfte för Djurgården. Ett Djurgården som inför säsongen fått bära epitetet topplag och en av guldaspiranterna, enligt de så kallade experterna. Experter som enligt deras tyckanden och bloggar aldrig tycks se samma match som jag.

För mig är DIF laget i mitt hjärta, ett lag som jag vill ska gå långt, men det finns smolk i bägaren. Sådant som jag tycker borde rättas till!

En som hittills fått ett nästintill omöjligt ok på sina axlar är Jacob Josefson.  Men han är bara människa och därför borde han, liksom övriga tillåtas att likt solen ha fläckar och att göra misstag och felsatsningar. Det är trots allt felen man lär sig av. Att just den i onsdagsmatchen skulle bli ett kostsamt fel för Djurgården kan knappast Jacob lastas ensam för.

När vi övriga, vi tyckare och ganska hårda kritiker på läktaren, kan stanna kvar i bingen, får Josefson ta på sig oket av att vara stjärna! Den viktiga kuggen som inte får vika ner sig.

Klyschor som att andra måste kliva fram avfärdar jag med orden självklart, men så funkar inte verkligheten. Börjar gruset i maskineriet ja, då måste det till finjustering.  Det är då ledarstaben kommer in i bilden, de som ska ta kommandot.

Domarkåren

Själv tillhör jag den högljudda skara som i ordets rätta benämning är skitförbannad på domarkåren, men också på en spelidé som är så stereotyp att man inte tillåts eller vågar ta till plan B. Ett ändrat schackdrag skulle fått även ryggsäckar och sargtryckare som Brynäs på fall.

Men enkelt spel i trängda lägen är något som inte existerar i Djurgården, nej det gäller att i varje situation vända och vrida och ju mer trängt läge, desto mera passande runt det egna målet. En modell som varenda lag utnyttjar och kommer att utnyttja.

Djurgården spelar bäst när laget har fart, när alla hjälper varandra. Något som laget gjorde med bravur i slutspelet.

När det gäller domarkåren, är det ett kapitel för sig!

Bestämde mig inför den här säsongen, i år ska jag inte klaga på domarna. Det hann gå sex matcher.  Jag säger bara en sak, matchen mot Luleå hade mycket att önska!  Ibland var det som om hela havet stormade när Luleå tilläts göra byten.

Det enda jag efterlyser är att samma regler ska gälla på alla arenor och regler som inte ger utrymme för godtyckliga avblåsningar och kompensationsutvisningar!

Att domarna förklarar för oss dödliga varför man i vissa situationer gör si eller så. Först då kan vi få respekt för en yrkeskår, som jag tror har det tufft både på planen och utanför.

Annonser

Kommentarer

Kommentarer

Scandic