Challe om livet efter hockeyn – det blir väldigt mycket hockey

Hockeybladet mötte upp Charles Berglund, eller Challe som han är mer känd som för det svenska folket. Vi pratade om travintresset, livet efter hockeyn, sonen som ska ta steget upp i SHL och Djurgården, klubben där han skördade mest framgångar.

Hockeybladet fick en intervju med Challe Berglund. En av svensk hockeys största spelare med inte mindre än fem SM-guld, ingen spelare har fler sedan SHL startade 1975. Alla gulden togs i samma klubb, Djurgården, och det blev totalt 12 säsonger i A-laget för Stockholmsklubben. Den 24 januari 2012 blev hans tröja hissad i taket på Hovet. Men det finns fler intressen än bara hockey. Så länge Challe kan minnas har han alltid varit engagerad i trav.

– Intresset för trav kommer egentligen från min mamma. Eller mormor och morfar bodde uppe i Värmland. Morsan är däruppifrån, utanför Kil, och några hundra meter från min mormor och morfar bodde min moster och hennes man. De hade travhästar. Jag var där på somrarna jämt.

”Väldigt, väldigt, väldigt bra guldchans”

Men det blir ändå fortfarande en hel del hockey. Just nu bevakar Challe VM i Köpenhamn för Radiosporten. Så här långt tycker han att turneringen har varit jättebra eftersom att det har varit en publikmässig succé. Särskilt för Tre Kronor vars fans har vallfärdat ned till Danmark.

– Oväntat kanske att det är stora skillnader mellan lagen i år. Men nu har det ju kommit några skrällar här på slutet. Inledningsvis var det inga skrällar alls. Utan det var väldigt stor skillnad mellan… ja, man brukar säga blåbärsnationerna. Men det heter ju inte så. Det är stora siffror där. Ryssarna vann med 7-0 och hit och dit. Den här veckan som vi har framför oss nu är den bästa så att säga.

I dagsläget består Tre Kronors trupp av fler NHL-svenskar än någonsin och i skrivande stund kommer Sverige spela semifinal mot USA på lördag.

– Med det här laget som de har nu har de ju väldigt, väldigt, väldigt bra guldchans. Det är ingen tvekan om det. Sen ska man få ihop det, men samtidigt ska man ha klart för sig att de andra lagen har kryddat sina anrättningar också.

”Vi förlorade inte en match”

Säsongen 1990/1991 vann Challe både SM-guld och VM. Han vet därmed själv hur det känns att vinna ett världsmästerskap. Men det finns inga direkt tydliga minnen som kommer upp på en gång när han tänker tillbaka på VM-guldet 1991.

– Nä. Nej det tror jag inte. Det är så länge sedan så det har gått åt sidan. Nä, men det som kommer upp det är väl de här vändningarna liksom. Vi förlorade inte en match det VM:et. Vi låg ju under mot både USA och Finland men kom tillbaka med sena kvitteringar. Sen, det var också sista året som det var Sovjetunionen. Finalslutspelet var i Åbo.

Däremot minns Challe straffläggningen klart och tydligt när han var med och tog OS-guldet 1994. Det har helt enkelt blivit en hel del pokaler och förstapris genom åren för den gamla Djurgårdscentern. Han blir lite eftertänksam när han rangordnar sina meriter.

– Ett OS-guld är väl alltid störst, det får man säga. Jag har svårt att rangordna dem sådär. Men jag menar OS… även om man satt och kollade på alla VM också när man var knatte så, OS är ju bara vart fjärde år. Har du otur så får du aldrig spela ett enda OS, om du är skadad eller någonting sådant där, att du har en sämre säsong. Jag fick göra två OS då, även Albertville 1992. Så det är ju svårare. I VM kan du få chansen år till år så att säga.

”Då hade Djurgården definitivt gått vidare”

Mest guld blev det ändå i SHL. Av Challes fem SM-guld var det senaste 2001 också Djurgårdens senaste, det var alltså 17 år sedan som Stockholmsklubben vann ett SHL:s slutspel. Men en av de stora överrasknigarna under den gångna hockeysäsongen var definitivt Djurgårdens framfart som kantades av en fartfylld offensiv och ett stabilt målvaktsarbete.

– Jag trodde aldrig att de skulle prestera så bra i grundserien och komma tvåa. Sen var det ju synd att de inte tog sig hela vägen till final. Men det klart att när man saknar Ante (Andreas Engqvist) och sen försvann även Vejdemo (Lukas) där i semifinalerna och Bourque (René) spelade inte heller. Jag brukar göra den här jämförelsen, hade du tagit bort Jocke Lindström-kedjan där med Oscar Möller och Pär Lindholm och Djurgården hade haft alla sina. Då hade Djurgården definitivt gått vidare. Så att, man blir väldigt sårbar när man tar bort så många duktiga spelare.

Sonen i SHL

Djurgårdens fina spel är inte den enda glädjeämnet från förra säsongen, Timrå gick upp till SHL vilket betyder att Challes son, Emil Berglund, snart kommer att få chansen i den svenska hockeyns finaste rum.

– Jag har ju alltid sagt till honom att, och han har ju höga ambitioner med sin idrott så att säga. Men jag har sagt till honom att det är inte så många från varje åldersgrupp som en får komma till Allsvenskan. Inte därmed sagt att han skulle vara nöjd med det. Men kanske mer se att han gör en bra prestation själv och nu har han tagit ett steg till så det är fantastiskt kul för honom.

Kommentarer

Kommentarer

liknande artiklar

Comments

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

DELA ARTIKELN