Foto: Bildbyrån
Scandic
Igår hade Hockeybladet en undersökning på Twitter om klapporna som under flera år funnits på läktarna i svensk hockey. 84 procent av de som svarade vill se ett förbud av klappor i hockeyn. Är de stämningshöjare, eller är de en partyförstörare? Hockeybladets skribent ger sin syn på klappan, håller du med?

I vanlig ordning går jag mot min plats i arenan. Går fram till entrévärden vid min sektion och tar emot kvällens laguppställning på ett A4 ark. Går upp för trapporna och går fram till min plats. Och där ser jag den gång på gång på gång. Klappan den sitter där mellan stolsrygg och sittdelen. Fastklistrad som ett gammalt jenka (är du för ung och inte har koll på jenka? Googla!) i soffan. Nu gäller det att vara på sin vakt. Låt det inte bli som melodifestivalen. Ballongen som senare byttes ut mot en skylt, som byttes ut mot ett lakan. Lakanet byttes ut mot blinkande neongröna peruker och nu är hela arrangemanget självlysande.

Klappan framkallar ångest

Efter att ha kollat igenom det, är bara tvungen. Så är laguppställningen återigen fel. Ställer mig alltid samma fråga, hur lång tid innan skriver man ut denna massproduktion av klappor? Sak samma den hamnar på golvet framför mig. Sen nästa problem på Jumbotronen går det att följa de andra matcherna som spelas. Uträknat och klart så går det såklart inte att läsa vilka lag det är. Utan matcherna är nämna efter sponsorer som match Nybergs Bil, ICA Maxi och så vidare. Dags att böja sig ner efter arket som ligger där på marken. Undra vad jag får med mig denna gång när jag sträcker mig efter den, snus, Kaffe eller grannens vante?

Till nästa problem. Nu ska jag lyckas med konststycket värt ett bragdguld att lyckas orientera mig fram mellan olika sponsorer och pussla ihop dom med rätt match inom loppet av sekunder. Är det dessutom full omgång så är det inte bara värt ett bragdguld att hitta rätt. Nej ner på golvet igen och upp med telefonen. Men med tanke och vetskap om att jag kommer göra exakt likadant nästa match. Det är en kamp som aldrig tar slut. Jag mot klappan, klappan mot mig.

Får jag behålla hörseln

Matchen börjar och jag vill ställa mig upp och skrika. Inte på motståndarlaget och inte på domaren. Utan på personen som sitter bakom mig. Jag är hundra procent säker att den där klappan kommer av misstag slås i mitt huvud. Om inte så kommer jag få nackspärr av den kalla vindpust som pågår under 60 minuter. Men skulle den av misstag göra det så kommer problem nummer (har tappat räkningen säg sju) Kommer jag ens höra vad jag säger eller vad klappmarodören säger till mig? Ska man behöva betala dyra pengar för att gå på en match där man under 60 minuters tid sitter och väntar på att få en bit papper i skallen, bli halvt döv, famla efter rätt match under rätt reklam. Är detta 2018? Ja jag vet jag behöver inte gå för att slippa detta. Men jag gör det ändå, jag tänker vinna denna kamp. Jag kommer aldrig ge mig.

Klappa händer kanske?

Vad är det för fel att klappa händerna? Är det vår vana att vi måste ha något i händerna för att kunna prestera? Nej sitter man där och kollar på sina händer men ändå väljer att slå det där sattyget mot sig själv eller någon annan så borde man sluta illa kvickt. Det låter hemskt, det låter högt och det låter framförallt falskt. Vi måste tillsammans våga ta striden mot detta. Annars finns risken att vi sitter där med förstörd frisyr, nackspärr, döva stirrandes på något som kallas händer.

Avslutningsvis jag högaktar er som vägrar ta denna klappra i sin hand. Se på den som er värsta fiende, den vill er inget gott utan bara ont. Våga ta kampen vi behöver dig inte. Du ska bannlysas och sedan glömmas bort.

 

Håller du med krönikören?

Läs fler krönikor från Hockeybladet>>>

Har du en åsikt? Kanske vill debattera om svensk hockey? Hör av dig till oss.

Ditt ärende

Har du några frågor? Tveka inte att höra av dig nedan

Kommentarer

Kommentarer