SHL är tillbaka – och med en ny säsong kommer också förändringar i regelverket. SHL:s domarchef Tomas Torsbrink berättar om de viktigaste nyheterna, reder ut vad som egentligen gäller vid målvaktsinterference och lovar en domarkår som inte tänker falla för trycket från läktarna.
https://youtu.be/qSnEzhXbtKA
Även för domarna har väntan på SHL-premiären varit lång.
– Vi är fantastiskt taggade, vi ser verkligen fram emot nedsläpp. Det är lång väntan, det är lång försäsong, vi är väl förberedda, säger Tomas Torsbrink till Hockeybladet.
Domarkåren har dessutom fått sina egna ”nyförvärv”. Daniel Wessner och Oskar Niklasson går in som ordinarie huvuddomare medan Albin Ludin tillkommer som linjedomare. Samtidigt har Daniel Eriksson tvingats sluta som huvuddomare på grund av skada och den rutinerade linjedomaren Andreas Malmqvist har lagt skridskorna på hyllan.
Ny ordning vid nedsläpp
En av säsongens tydligaste förändringar gäller nedsläppen. Om centern eller en medspelare gör fel vid nedsläppet ska centern bytas ut i stället för att varnas.
Gör samma lag ytterligare ett fel vid samma nedsläpp blir det två minuters utvisning.
Torsbrink betonar samtidigt en viktig detalj. De två felen räknas per lag och vid det aktuella nedsläppet. Ett fel följer alltså inte med laget till nästa tekning.
– Varje nedsläpp är unikt.
Hårdare straff för förstärkning
En annan förändring gäller förstärkningar och filmningar. I SHL och Hockeyallsvenskan finns nu möjlighet för domarna att döma 2+10 minuter i de grövre fallen.
En spelare kan också straffas för förstärkning trots att motståndaren faktiskt har begått ett regelbrott. Domaren kan exempelvis bedöma en situation som tripping samtidigt som spelaren som utsätts kraftigt förstärker situationen. Då kan båda spelarna få två minuter.
Däremot får domarna inte använda videogranskning för att i efterhand avgöra om en spelare har filmat eller förstärkt en situation.
Målvaktsinterference – vad gäller egentligen?
En av hockeyns stora evighetsdiskussioner handlar om kontakt med målvakten och bortdömda mål. Torsbrink delar upp bedömningen i tre delar.
Först handlar det om var kontakten sker. Inne i det blå målområdet har målvakten ett starkare skydd, medan fördelen ligger hos utespelaren om kontakten sker utanför.
– Är det i det vita området då är det fördel utespelare. Är det i blå området då är det fördel målvakt.
Därefter bedöms hur anfallaren hamnat i kontakt med målvakten. Har spelaren själv åkt in i målområdet eller blivit knuffad dit?
Den tredje frågan är om kontakten hindrar målvakten från att göra en räddning. Om kontakten sker i målområdet och hindrar målvakten ska målet inte godkännas.
Men ett bortdömt mål innebär inte automatiskt en utvisning.
– Utvisningskriteriet är lite högre, säger Torsbrink.
En situation kan alltså vara tillräcklig för att ett mål ska underkännas utan att den är tillräcklig för att anfallaren ska utvisas.
Den blå linjen går ”upp till månen”
Även offsideregeln skapar återkommande diskussioner. Där är det skridskornas position som är avgörande – inte spelarens huvud, händer eller övriga kropp.
Den blå linjen ska dessutom betraktas tredimensionellt. En skridsko behöver därför inte vara nere i isen för att spelaren ska kunna vara onside.
I intervjun beskrivs det som att den blå linjen sträcker sig ”upp till månen”.
Det innebär också att en spelare i teorin kan befinna sig med stora delar av kroppen inne i anfallszonen utan att vara offside, så länge skridskornas position uppfyller kraven.
Ska bli noggrannare på spelförstörande moment
Inför säsongen finns inget enskilt regelbrott som domarkåren fått order om att punktmarkera. Däremot vill man bli mer noggrann när det gäller spelförstörande moment.
Torsbrink menar att domarna varit något för tillåtande när regelbrott skapat en tydlig fördel.
Det betyder inte att bedömningsnivån ska vara identisk i varje match. Domarna ska fortfarande följa matchens intensitet.
– En slutspelsmatch har mycket högre intensitet än en match i november.
Det kan innebära färre utvisningar i en högintensiv match, eftersom spelarna enligt Torsbrink är mer förberedda, kämpar hårdare och klarar mer fysisk kontakt.
Domarna ska inte titta på samma sak
Torsbrink lyfter också fram betydelsen av fyrdomarsystemet. De två huvuddomarna ska inte följa samma situation utan ha olika ansvarsområden och perspektiv.
– Två huvuddomare, de ska inte titta på samma sak. För då är det ingen mening.
När fyrdomarsystemet infördes fanns kritik, men enligt Torsbrink har utvecklingen av hockeyn gjort systemet nödvändigt.
– Idag skulle man inte klara att vara en domare. Man skulle missa jättemycket.
”Ingen ska kastas under bussen”
En ständigt återkommande fråga är varför domarna inte oftare möter medierna efter uppmärksammade situationer.
Någon generell ordning med domarintervjuer efter varje match blir det inte. Torsbrink pekar bland annat på det stora trycket på domarna efter kontroversiella situationer.
– För oss skulle det vara bra att få vara ute och förklara när saker är bra.
TV4 har samtidigt möjlighet att göra intervjuer med domarna, men grundprincipen är tydlig.
– Ingen ska kastas under bussen.
Lovar att domarna inte faller för publiktrycket
Rögle, Färjestad, Frölunda och Djurgården nämns i intervjun som klubbar med ett särskilt starkt publiktryck. Men enligt Torsbrink är ett massivt muller från en fullsatt arena snarare lättare att hantera än när enskilda åskådare tydligt kan höras.
Att domarna skulle falla för trycket från läktarna avfärdar han.
– De faller inte för det. Det gör de inte. Det kan jag lova.
Och vem bestämmer då svensk hockey nu när Joel Lundqvist har slutat?
Torsbrink behöver inte fundera särskilt länge.
– Det måste vara jag.
