Djurgårdens nyförvärv Marcus Nilson är årets mest kontroversiella och oväntade värvning i Hockeysverige. Nu berättar stjärnan om återkomsten i föreningen i hans hjärta och felen som begicks under och efter säsongen då Djurgården rasade ur Elitserien.
– Jag gjorde allt fel, jag kunde inte sova på nätterna, säger Nilson till Hockeybladet.
Hockeybladet träffar Marcus Nilson för en öppenhjärtlig intervju där han berättar vad som gick fel både under och efter säsongen. Hur han kände sig tvingad från Djurgården. Nilson försöker också räta ut några frågetecken som etsat sig fast sedan sortin ur Elitserien och Djurgården.
Många Djurgårdare känner att Nilson som kapten lämnade ”det sjunkande skeppet” för att rädda sig själv och stod inte upp som en kapten när det blåser riktigt snålt.
– Det är verkligen en sak som jag får ta på mig och jag ber verkligen om ursäkt. Jag skulle mött fansen och media efter degraderingen, men jag mådde för dåligt. Det var ett trauma att åka ur. Det kändes som jag gjorde allt fel, säger Nilson till Hockeybladet och fortsätter:
– Jag spelade dåligt, laget spelade dåligt, jag fick inte mina lagkamrater att spela bättre. Det var skitjobbigt. Jag kunde inte sova på nätterna och det gjorde att jag spelade ännu sämre.
När Nilson skrev på långtidskontraktet med Djurgården var känslan att han skulle spela kvar i föreningen resten av den aktiva karriären. Han tackade nej till miljondollarkontrakt med Montreal och stängde dörren till NHL.
– Jag och frun bestämde oss för att Sverige och Bålsta var hemma, Djurgården skulle bli min sista förening som aktiv. Nu blev det inte alls så tyvärr.
Det har florerat en massa rykten kring relationen mellan Djurgården och Nilson efter säsongen. Bland annat var passerkortet spärrat när han kom hem från semestern, på grund av hockey-VM skulle det visa sig. En annan stöttesten skulle ha varit storleken på Nilsons lön.
– Visst blev jag förbannad när jag inte kom in på mitt jobb, men när jag fick det förklarat för mig så var det ur världen. Det kom upp som den del i förhandlingen i Arbetsdomstolen och har därför blivit grej. När det gäller mitt kontrakt var det snarare brist på kommunikation, jag gick och väntade på ett möte som aldrig blev av. Till slut blev det juli och jag hade ingenstans att spela, jag var tvungen att se mig om.
Kändes det som att klubben befann sig i ett trauma?
– Ja, det kan man lugnt säga.
Nilson förnekar att han blev pressad av Sico, spelarfacket och Unionen, facket att driva fallet mot Djurgården.
– Hade inte jag velat driva frågan hade det aldrig gått till Arbetsdomstolen. Jag ville veta vad det var som gällde, man hade ju läst om Södertälje där 20 av 22 spelare blev av med kontraktet bara sådär. Det har aldrig varit något ekonomiskt från min sida.
Efter att det gått till Arbetsdomstolen har dialogen mellan Nilson och Djurgården varit mycket bra och det har inte funnits några hard feelings mellan parterna.
– Det har känts bra under resans gång och nu vill jag lägga det här bakom mig och vara med och bidra till Djurgården.
Nilson hoppas att supportrarna ska förlåta honom och att han ska få visa vad han går för.
– Annars hoppas jag att jag får visa det genom mitt spel.
Det har även pratats om hurivida Nilson ska ha ett Djurgårdshjärta eller vara en girig person. Här är första gången under intervjun som Nilson reagerar ordentligt.
– Alla ska alltid haka upp sig på pengar, visst vill man ha bra betalt. När jag kom hem till Djurgården under lockouten och spelade gratis och jag hjälpte till så att mina polare kom hit och spelade. Jag tackade nej till ryska ligan och spelade i Djurgården istället. Jag hade också ett färdigt kontraktsförslag med Montreal, som jag tackade nej till.
Djurgården är och har alltid varit Nilsons förening i hjärtat och så har det alltid varit.
– Jag har alltid varit Djurgårdare så länge jag kan minnas och jag kommer fortfarande ihåg när pappa gav mig min första Djurgårdströja, det var en stor stund och Nilson avslutar:
– Det är skönt att vara hemma i Djurgården igen!
Mår du inte bra?