Hej, nu är jag på gång igen! I tisdagens match på Hovet fick jag njuta av hockeygodis av hög kvalitet. Det var bitar av artistisk karaktär, det var bitar av lekfullhet med mycket stänk av fräckhet. Det var med andra ord bitar helt i min smak.
Tyvärr var det en bit som gav en dålig och fadd smak, det var motståndarna som bjöd mig på dessa läckerheter, det var hockeygodis av hög kvalitet. Inte laget i mitt hjärta, laget som enligt vår strategiske sportchef har en spelidé som till våren ska avslutas med ett SM-guld.
Inte ens ett uns av guld kunde märkas i laget som likt tafatta statister gång efter annan fick se sig omåkta av Röglespelare som skrattande kunde fortsätta att åka lekfull slalom mellan Djurgårdarna.
Applådera motståndarna – JAG?
På Hovet denna afton hände det som jag aldrig trodde skulle vara möjligt. Att just jag, av alla trogna fans, skulle applådera motståndarlaget. Och buga för en ledare som, trots att han håller strama tyglar och med hårda regler styr sitt Rögle, även har förmågan att ge valpen i gänget lösa tyglar.
I min förra blogg varnade jag för Abbotts gäng, men som vanligt tog ingen någon notis om detta! Det jag berättade om Abbotts träning och hans sätt att tackla sina spelare var inget som föll den inre Djurgårdskretsen på läppen före matchen heller.
Jag har i absurdum öst beröm över Elias Pettersson och hans träning, det gäller numera även Abbotts gäng också. Tack för uppvisningen!
Ljuspunkten
Det finns en till som är värd beröm, vår målvakt Karri Rämö, som med sin finska sisu gav sig ut på isen för att hårt och skoningslöst tackla motståndarna. Han fick välförtjänta applåder för att han var en av få med Djurgårdsdress denna afton som gjorde något!
Efter förnedringen sa Djurgårdsspelarna ”det är sådant som kan svetsa samman laget”. Medan andra snacka om transportsträcka och att det är först till slutspel Djurgården ska vara bra. Ja visst, men för att ta sig till slutspel krävs poäng. Helst i varje match. Jag skulle önska att Djurgården kunde vinna åtminstonen två matcher i följd.
Tack för mig! Vi ses på Hovet!
