Den klassiska klubben från Siljans södra strand är inte vad den har varit och inte verkar det bli bättre. Med nio (9!) på tio år är klubbens flaggskepp åter i gungning. Vad händer i Leksand egentligen? Gillar du att få bonus, då är 7 Gods casino något för dig.
Det är många som ställer sig frågan, vad händer i Leksand egentligen? Det finns ingen kontinuitet alls i föreningen längre och tålamodet verkar vara kortare än hos en tjackpundare med delirium. Jag har sagt det förr, Leksand är den klubb i Sverige som är i störst behov av ett omtag. De flesta klubbar i SHL drömmer om att få upp dalaklubben i svensk hockeys finrum igen, då de ses som en kassako tack vare sitt supporterfölje. Frågan är bara hur det går med rekryteringen ute i landet, när laget inte levererar. Dessutom spelar de i orter där de haft en stor skara supportrar när de spelat i högsta serien.
Svårt på liten ort
Att driva en elitförening på en sådan liten ort som Leksand (cirka 6 000 invånare i tätorten) är inte lätt. Folk bryr sig hur det än går. Går det bra är det ryggdunkar och går det dåligt så finns det 6 000 förståsigpåare som ska lägga sig i ens arbete. Det gäller vare sig du är ordförande, anställd, tränare eller spelare. I en liten ort kan det till och med vara klubbens kock eller tandläkare som gjort något fel så det går dåligt.
Att ens kunna prestera och gå sin egna väg i ett sådant klimat är verkligen inte lätt. Lägg där till att det finns sponsorer som lägger in miljoner i klubben årligen och de ”ska” ha något att säga till om. Jag avundas verkligen inte de som jobbar inom Leksands IF, vilken position de än har.
Skvaller
När det går som det gjort den här säsongen, endast tio segrar på 29 matcher, då går snacket på ”byn”. Du kommer att få höra att du gjort saker som du ännu inte ens tänkt göra. Vad gäller saker du verkligen gjort, analyseras de sönder och samman och sedan avläggs den egna bedömningen.
Snacket om vad som händer i Leksand har tagit sig hela vägen ner till huvudstaden. Det finns Leksandssupportrar som bara skakar på huvudet åt vad som händer i klubben. Det har gnällts på ledningen, på svågerpolitiken inom klubben och på Leif Carlssons brist på ledarskap. De personer som lämnat klubben får skit för att de lämnar ett sjunkande skepp, men i samma mening så är det de som ”förstört” klubbens utsikter att nå framgång. Det finns alltid någon att skylla på i Leksand.
De svävar mellan hopp och förtvivlan samtidigt som man undrar vad det ska hända för skit idag eller imorgon. Som sagt, det är inte lätt att vara leksing 2018. Det lär inte bli lättare 2019 när det var meningen att klubbens 100-årsjubileum skulle kantas av ett guld. Visionen har reviderats, men frågan är om de ens får fira ett avancemang på sitt jubileumsår.
Fel man i fel bås
De senaste åren har Leksand haft trollkarlar som räddat föreningens anseende i slutet av säsongerna. Det var Leif Carlsson förra säsongen och innan det ”Perra” Johnsson. De fick nytt förtroende efter att de släckt bränder. Den ene, Johnsson, fick en hel säsong på sig att åka ur SHL. Efter det fick han gå. Den andre, Carlsson, tog över efter fiaskostarten förra året. Jag trodde att Leksand skulle ge Leif Carlsson arbetsro den här säsongen. Att spela in ett nästan nytt lag och att sedan satsa allt på kvalet. Kanske kunna gå upp den här säsongen eller åtminstone nästa säsong.
I mina ögon hade Leksand värvat rätt för Hockeyallsvenskan den här säsongen. Spelare som var ute efter revansch. Men icke, tålamodet tröt i december och natten till igår sparkades Carlsson och inte kommer Roger Melin. Nu får Leksand ”farsan Baloo” i båset. Är det rätt ledarskap för klubben? Jag är väldigt osäker. Att som Roger Melin också vara starkt förknippad med värsta antagonisterna Brynäs gör att supportrarnas tålamod inte är speciellt långt. Jag tror att Melin får det riktigt svårt att få Leksand på fötter, ett uttalande som kanske får hoppet att stiga hos Dalalagets supportrar. Vem vet, det kanske går åt fanders med min profetia.
En annan person som kommer få det hett om öronen är nya sportchefen Thomas Johansson, speciellt om inte rekryteringen av Melin slår väl ut. Då ses han som en jävla Djurgårdare som bara ska komma upp och spela Allan ballan och förstöra för klubben.
Skapa lugn och ro
Det råd jag kan ge Leksands IF och dess supportrar är att ha tålamod. Jag tror på sikt att Thomas Johansson är en riktigt bra värvning som sportchef. Det är han som tillsammans med Robert Ohlsson skapat det framgångsrika spelsätt som fått Djurgården att ta stora kliv framåt i utvecklingen. Låt det här året gå, om nu inte Melin gör underverk, och sikta in er på nästa säsong. Får Leksands IF jobba med kontinuitet finns chansen att de lämnar Hockeyallsvenskan för SHL igen.
 på tio år är klubbens flaggskepp åter i gungning. Vad händer i Leksand egentligen?){kind=link}