Rolle Stoltz fick ofta dras med den skämtsamma etiketten ”Världens bästa långsammaste back”, när han i själva verket snarare var kvick på skridskorna. Men det fanns en spelare vars kvickhet var så enastående att det blev hans smeknamn. Jag talar naturligtvis om ingen mindre än Leif ”Blixten” Henriksson.
En hockeyspelare med bollsinne
Trots att ”Blixten” skulle tillägna merparten av sin karriär i Frölunda, så föddes Leif Gunnar Henriksson i värmländska Degerfors. Valet av just hockey var till en början inte given för ”Blixten” som även var en framgångsrik fotbollsspelare, och blev bland annat svensk juniormästare med Thomas Nordahl (son till legendaren Gunnar Nordahl). I hockey debuterade han fjorton år gammal i juniorserien för IFK Bofors. Hockeyn blev hans kall och ”Blixten” stannade i Bofors, med vilka han tog J20 SM-guld 1961, innan han arton år gammal debuterade i A-laget. ”Blixten” utmärkte sig tidigt för sin bländande hastighet på skrillorna – därav smeknamnet. När han satte sprätt for han som en raket över banan och få förmådde sig hänga på. Han var en slitvarg med extrem fysisk styrka, och gjorde allt för att komma in i motståndarzonen. Ryktet spred sig snabbt i Hockeysverige om ligans kanske snabbaste spelare.
Succé i Frölunda
På 1960-talet hade Frölunda (på den tiden Västra Frölunda IF) gjort en storsatsning och köpt till sig stjärnor som Lars-Eric Lundvall, Gert Blomé, Arne Carlsson och Ronald ”Sura-Pelle” Pettersson (eller förenklat: la crème de la crème av den tidens Tre Kronor!). Spelande tränaren Lars-Eric Lundvall kom själv från Bofors, och kände väl till ”Blixten” och hans spelsinne. Det var en självklarhet att Frölunda behövde en spelare som ”Blixten” i sitt mästerbygge. Så säsongen 64/65 värvades ”Blixten” slutligen till Frölunda, och skrev svensk hockeyhistoria.
Med tröjnummer sex på ryggen, utgjorde ”Blixten” tillsammans med Lars-Eric Lundvall och ”Sura-Pelle” en av ligans farligaste kedjor. ”Blixten” blev också snabbt en publikfavorit. Hejarklackarna skanderade gärna ”Blixten, Blixten, Blixten!”, ångade på honom, och i nästa ögonblick befann han sig på andra sidan banan och rörde till det för motståndarna. Hade han dessutom pucken med sig, var det nästintill omöjligt att ta den ifrån honom, och ”Blixten” bjöd gärna på soloprestationer där lagkamraterna fick ta hand om de få puckar som inte träffade nät; under debutsäsongen i Frölunda stod ”Blixten” nämligen för makalösa 17 mål och 14 assists (totalt 31 poäng) på 28 matcher!
Needless to say, så var Frölunda på den här tiden i stort sett oslagbara, och säkrade det här året inte bara seriesegern i Division 1 Södra*, utan även klubbens första SM-guld. Enligt Lars-Eric Lundvall själv var värvningen av ”Blixten” en av anledningarna till att detta redan stjärnspäckade Frölunda tog guldet.
Spel i Tre Kronor
Succén tog ”Blixten” till landslaget, där han debuterade 1966. I VM i Wien följande år var han med och tog silver (mot oslagbara Sovjetunionen). Vid OS i Grenoble 1968 slutade Tre kronor dock på en snöplig fjärdeplats, men ”Blixten” fick ändå avsluta sin landslagskarriär med bravur, med ännu en silvermedalj under Stockholms-VM 1969 (mot – guess-who – Sovjetunionen). Totalt blev det 61 A- och 15 B-landskamper för ”Blixten” i den blågula tröjan.
Provspel för Red Wings
”Blixtens” briljanta skridskoåkning, fysiska styrka och poängskörd väckte Detroit Red Wings intresse och 1968 for ”Blixten” över till USA för provspel. ”Blixten” blev sålunda en av de första svenska spelarna att bli inbjuden att provspela för en NHL-klubb.
Men NHL-äventyret blev dock en kort historia. Internationella ishockeyförbundet (IIHF) krävde nämligen att spelarna skulle ha tillstånd från sin hemmaklubb för att få spela i NHL. Vid den här tiden lades dessutom mycket ansvar på spelaren själv, som sällan hade någon agent eller manager att vända sig till som idag. ”Blixten” valde att åka hem igen.
Stannade i Frölunda
”Blixten” blev Frölunda trogen i ytterligare åtta säsonger innan han drog sig tillbaka 1977 … bakom båsdörren, vill säga. Från och med säsongen 78/79 tjänstgjorde ”Blixten” som hjälptränare till Arne Strömberg, och året därpå tog ”Blixten” över huvudansvaret för Frölunda och förde laget till SM-final. Efter det tränade han sin gamla klubb Bofors (då Bofors IK) en säsong, innan ”Blixten” återvände till Frölundabåset för ytterligare två år, och avslutade hockeykarriären som tränare för IF Troja-Ljungby, säsongen 85/86.
En gigant i svensk ishockey
Mellan 1964-1977 spelade ”Blixten” hela 347 A-lagmatcher för Frölunda (under en tid när man spelade hälften så många matcher som idag). Under hela karriären i högsta ligan blev det 166 mål och 129 assists. Trots denna imponerande statistik är det ändå ”Blixtens” oerhörda snabbhet som skrivit in honom i historien. Efter ”Blixtens” bortgång berättade den förre lagkamraten och Frölundaikonen Jörgen Pettersson till Frölundas hemsida:
– Han var en flashig och populär spelare och en grym skridskoåkare. När han hämtade puck i egen zon gick det ett sus genom publiken.
Jörgen Pettersson fick även äran att ha ”Blixten” som tränare, och fortsätter berätta:
— Han har betytt mycket för mig och min karriär. Han körde stenhårt med oss och när jag åkte över till NHL var jag ruskigt bra tränad.
Måndagen den 18 mars avled ”Blixten” hastigt, och det är med stor sorg en stor svensk ishockeyikon har lämnat oss. Han sörjs närmast av sin fru, barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Leif ”Blixten” Henriksson blev 75 år.
Vila i frid!
PS. Är det inte på tiden att hissa indianen ”Snabb på hårt vatten” tröjnummer 6 i Scandinavium? DS.
Meriter
VM-Silver 1967, 1969
SM-Guld 1965
SM-Silver 1966, 1967
SM-Silver 1980 (tränare)
SM-Guld J20 1961
61 A-landskamper, 15 B-landskamper
Stor grabb nummer 73
*Fotnot: Högsta hockeyligan i Sverige på den tiden hette Allsvenskan (inte att förknippa med dagens Hockeyallsvenskan). Allsvenskan var i sin tur fördelat i två Divisioner: Division 1 Norra och Division 1 Södra. Det fungerade lite som NHL gör idag. Varje Division bestod av åtta lag, där topp fyra gjorde upp om SM-bucklan, medan resterande åtta lagen fick kvala in till Allsvenskan inför nästa säsong.
Källor
Wikipedia
