Foto: Bildbyrån
Hej! Nu kanske ni undrar vem jag är och vad jag ska skriva om? Mitt namn är Johan och jag har fått äran att skriva denna gång. Så jag har tänkt att det nu blir en text om hur min väg in i den vackra sporten gått och vad jag gör nu.

I flera år har min väg korsat olika sätt att få äran att delta i sporten. Det började med en kort ”karriär” om man får kalla det så i Södertälje sportklubb som spelare. Som tog slut redan när jag var 14 år. Jag gick i årskurs ett och jag var så intresserad av att få vara med och spela ishockey. En vän pushade mig då till att följa med till Scaniarinken. Jag berättade för mina föräldrar att jag ville spela ishockey och de sa snällt att det var okej.

Slutet av karriären

Det var då flera av mina vänner började växa både i längd och styrkemässigt men jag stod kvar och var kortare än alla de andra. Ni kanske undrar hur kort? Största skillnaden var att min längd gjort att jag var vid de flesta nåt upp till axlarna på motståndarna. Så när de flesta spelarna tacklade mig, så åkte jag in med huvudet först in i sargen.

Känslan av att flera gånger om känna, jag är inte tillräckligt bra eller duger för sporten, den tog över flera gånger om i veckan. Jag var nu 14 år och började känna att glädjen och lyckan över att tillhöra ett lag. Spela sporten inte var lika stark längre, framförallt i slutet av säsongen.

Det var dags för den sista träningen innan sista seriematchen och tränaren tar mig åt sidan och berättar att jag inte längre behöver komma till matcherna för det behövdes inte. Där och då förstod jag inte att jag var petad, utan jag sa okej och hoppades på att laget ändå skulle vinna. Inför matchen fick jag veta att de tagit ner några från det som kallades för ”första laget”. Men det slutade ändå med förlust. Det härliga slutade i alla fall med att jag fick ett pris som årets lagkamrat. För oavsett hur lite jag fick spela om det var två byten eller fyra byten under en match höll jag humöret uppe.

Vad hände sen?

Mina möjligheter att få engagera mig i ishockeyn fortsatte ändå på andra planer med att jag fått döma ishockey på olika nivåer. Detta har varit en riktig bra erfarenhet som gjort att jag fått större förståelse för sporten. Men även hur en domare kan agera och varför personen gör så. Att stå där förbannad ibland under de åren jag bodde i Nykvarn och kunde åka till mitt kära Scaniarinken. Det minskade under de åren jag var domare för att vara domare det är verkligen inte ett lätt yrke! Min allra största hyllning till dessa som gör detta, både som yrke men även som en ”hobby” som inte är avlönade att jobba med detta 100 procent som de i exempelvis NHL är.

Väl inne i sporten

Det tog några år att få delta och göra det på högsta nivå som domare på det som då kallades föreningsnivå. Efter något år så fick jag pröva på att döma högre upp på distriktsnivå. Och fick då även döma min första dammatch i div. 1 östra. Här och då kom det till mig, damishockeyn, får den verkligen rätt förutsättningar att träna och spela som alla de andra lagen?

För min del efter många år, så var det inte lika kul längre, jag kom ingen vart, ville inte satsa helhjärtat och hade nu tagit studenten och började söka efter jobb.

Damishockeyn

Vi är nu inne i min ålder där ishockeyn fanns nära, men endast som supporter till mitt älskade Södertälje SK. Tiden går och jag har nu påbörjat mitt sista år på högskolan i Borås. Under sommaren såg jag en förfrågan om att Göteborg HC sökte efter personer som var intresserade av att hjälpa till med diverse uppgifter i klubben. Där och då kände jag att det kanske inte var lämpligt med att jobba ideellt i Göteborg och bo i Borås. Men jag vågade ansöka efter att ha fått stöttning av vänner.

Nu sitter jag här, sista året på Högskolan i Borås, med ett ideellt arbete inom Göteborg HC. Som administratör och arbetar för en av världens bästa klubbar den lilla klubben som gör stora saker!

Jag vill passa på att tacka alla vänner, förebilder inom ishockeyn och alla inom Göteborg HC som gav mig chansen och trodde på mig!

TACK för ordet.

Annonser

Kommentarer

Kommentarer

Scandic